Av Karen Tyler
"Easy to love" av Pati McLean and Crash! Bam! Boom! på Lark Records är ett perfekt exempel på vad som händer söder om gränsen. Eller ska vi säga, söder om floden; vilket är nästan samma sak i Austin, Texas. Nå, såvida du inte har tillbringat en del tid i "the Live Music Capitol of the World" så kanske du inte känner till distinktionen mellan Austins två delar. Enkelt uttryckt är det som händer norr om Colorado River de kommersiella sakerna, de turnerande banden, de breda musiktidningarna, legenderna och de som vill bli legender.
Söder om floden är det som pågår det genunt äkta. Det är ärliga människor som lever ett ärligt liv, som spenderar sina surt förvärvade slantar på musik som ger deras strävan ett känslomässigt och inspirerande innehåll. Där hittar vi banden som slutar sina ordinarie arbeten vid fem, skyndar hem för att äta middag och hämta energin för att kunna ge sig ut och bränna det omtalade ljuset i båda ändarna helt enkelt därför att de måste. Berätta för mig, om du kan, vem som har en självklarare känsla för blues.
Pat McKean and Crash! Bom! Bam! har skurit sig en djup niche i Austins södra delar. Missförstå mig inte. Pati, alltid stilsäker, och hennes unika R&B band har spelat på alla klubbar som ett band med självaktning ska ha gjort. Stubbs, La Zona Rosa, Jovita's The Filling Station och en drös klubbar och uppfinningsrika alternativa bokningar har skilt ut denna tappra grupp från mindre ambitiösa bröder och systrar. Det är helt enkelt så att de låter annorlunda, ja angenämt annorlunda.
Pat (uttalas Pah-tee) föddes i Mexico City men kallar Satilla, Mexico sitt hem. Hon har tillbringat en hel del tid i Houston och San Antonio innan hon flyttade till Austin och har spelat i, Gud vet hur många, blues, bluesrock och salsa band. Fröken McLean har, på "Easy to Love", fått in ett par riktiga vokala fullträffar som är närmast omöjliga att värja sig mot. Tänk dig Lou Ann Barton möter Etta James möter Lydia Mendoza. Det är något fängslande över Pati's latinska frasering och hennes kraftfulla bluesstämma. Det råder ingen tvekan om att denna kvinna har blivit sårad och att hon helt enkelt inte tänker tåla att någon försöker skada henne igen. Å andra sidan: kärleken omgärdar Pati, kärleken till musiken, till bluesen och till publiken. Du kan helt enkelt inte låta bli att bli fångad av denna exotiska blueskvinnas charm.
Bandet, som består av Joe Boone på trummor, Randy Larkin på gitarr, David McEvoy på gitarr, steel gitarr och sång och Doug McLean, Pati's man på bas spelar varje sång som om de berättade en historia. Varje musiker tycks ha sin speciella plats som de fyller ut utan att tränga in på varandras territorium. Var och en ges tillräckligt stort rum för att kunna andas och ges fullt utrymme för att prestera sitt bästa. Billy Young på keyboard, Richard Barnes på congas och Tom Robinson på saxofon, alla utmärkta musiker, bidrar på plattan till ett fylligt sound.
Det är en riktigt sexig platta och det beror inte bara på Pati's sensuella närvaro utan likväl på rytmsektionen. Joe Boone och Doug McLean vet hur man stöttar utan att spela över eller försöka blåsa ut din hjärna. Larkins och McEvoys gitarrer flytet lekfullt ovanpå. Jag älskar soundet av deras gitarrer; på en gång råa och kraftfulla och samtidigt minimalistiska och målmedvetna. Dessa killar spelar inte skuldra vid skuldra med våldnaderna från bluesens förgågna, eller nutida heller för den delen. De spelar sin blues på sitt sätt och jag tror verkigen inte att det skulle kunna ha gått att få ett bättre sound från dessa två konkreta gitarrister. Sångerna på den här CD:n är en bred blandning av bluestilar och texterna följer inte bara det vanliga bluesspråket. Följande god Texas tradition låter de texterna tala om den vanliga männiksans sorg och glädje och de gör det med sådan stil och fantasi att det blir skir poesi. Ord som de flesta låtskrivare inte ens reflekterar över är som vardagsmat för McLeans mun och det är framdukat på ett bord av fri fantasi hos hennes vapendragare och medförfattare.
För att citera Randy Larkins "Tight Jeans and Cheap Whiskey" det här är "Top Shelf Stuff" direkt från barerna i södra Austin. Och som den stora texanska bluesångerskan Janis Joplin en gång sjöng "Get it while you can".